Nej nu är det ju så här, det här är min jävla kropp och ja bestämmer när den ska vila, och nu ska den inte få vila alls. Det kommer vara så jäkla kämpigt, I can feel it. Men alltså nu får det här bli gjort. Jag och Jussi sprang i morse, plöjde en mil, förjäkla långt det där. Men det måste bli ändring, det ska kännas som frihet att slänga sig ut och klampa runt i en timme.
Imorgon börjar FF och ja, nu finns det liksom inga undanflykter.
Det här är sista dagen jag väger så här mycket!
Det är min tur nu.
2 kommentarer:
Kör hårt kompis!! Tror på dig:)
kör hårt! hejja hejja
Skicka en kommentar